Skrev just en text för Expressens debattsida. Åt ostbollar och drack vatten och skrev och skämdes och raderade och skrev igen. Anitha sover nu, men hon ska läsa den innan den går iväg imorgon. Hon måste det. Har aldrig haft ett sånt förtroende för någon förut. Jag har alltid HATAT att låta någon annan läsa vad jag skrivit innan texten är publicerad. Men Anitha FÖRBÄTTRAR mig utan att få mig att känna mig skriven på näsan.
Anitha är mycket intelligent. Långt mycket mer intelligent än jag. Och det säger jag inte för att spela blyg. Hon ÄR det. Kreativ intelligens. Jag är bra på mina känslor, och på att sortera dem. Vad nu det är värt. Jag vet alltid vad jag känner. Anitha... Det är ett roligt namn. Det är indiskt egentligen, visste ni det? Det uttalas Annitscha.
Jaha jaha... Hon är lite arg på mig just nu förresten. Visste att hon skriker vanvettigt för spindlar och fjärilar och sånt. När vi kom hem ikväll såg jag en tjock rackare sitta på dörrkarmen ut mot balkongen. Jag bad Anitha komma och titta på en grej där ute på gården. Hon kom och ställde sig bredvid mig där vid karmen. Så vred jag hennes huvud mot träet - hon var bara centimeter ifrån. "Titta" sa jag. Men hon såg inget. Så förde jag hennes huvud ännu närmare. Hon fnissade, men såg fortfarande inget. Så - GALLSKRIK!
Kände mig jävligt dum efter det. Varför gjorde jag nåt så jävla idiotiskt?
Sen blev vi vänner. Vi somnar aldrig som ovänner. Men jag känner mig fortfarande dum.
Nå. God natt nu. Ska kolla på Cinderella man, tror jag. Nej. Det blir Seinfeld. Något snällt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det var inte snällt Calle. Hade det varit jag hade du åkt på en propp :P
SvaraRaderaHAHAHAHAHAHAHA. Fantastiskt gjort.
SvaraRaderaFy dig!
SvaraRaderaFy fan vad elakt att göra så mot henne. Stackars Anitha. Gör aldrig om det!
SvaraRaderaÅh vad kuuul, -stackars, stackars flickvän! Det känns som en riktigt bra filmsekvens, men INGET man utsätter sin älskade flickvän för!!
SvaraRaderaMEN STACKARS KVINNA!
SvaraRaderaHämnas Anitha!!
SvaraRaderaNä det var inte schysst, Calle. Spindelskräck är inte att leka med. Jag vet, för jag lider nåt så in i helvete så fort jag får syn på dom asen själv. :-/
SvaraRadera"Jag är bra på mina känslor, och på att sortera dem. Vad nu det är värt. Jag vet alltid vad jag känner. Anitha... Det är ett roligt namn. Det är indiskt egentligen, visste ni det? Det uttalas Annitscha." säger detigen. du.är.briljant. Snacka om att kunna sätta ord på det man tänker och känner för stunden. Att gå från djupa saker som sina känslor till att plötsligt komma på att Anitha är ett roligt namn är fantastiskt i mina ögon. Har aldrig varit i närheten av att uppskatta någonting i skrift så mycket som jag uppskattar din blogg. Vad du än gör, fortsätt blogga. Och gärna mer videblogg. och Slip-Robban... och, ja du fattar. allt här är briljant.
SvaraRaderaett förslag; kan ni inte göra det till en stående grej att typ varannan fredag så videbloggar ni svar på våra frågor samtidigt som ni tar en fredagsdrink? Vore väl trevligt inför helgen sådär..
SvaraRaderaEn av anledningarna till att jag älskar min man så mycket är att han ALDRIG skulle göra så! Han vet hur rädd jag är för spindlar, han bara tar ett papper och tar bort den utan att ens berätta det för mig. Kanske långt senare kan han säga något, om jag skryter över hur lite spindlar vi har i vårt hus......
SvaraRaderaDET är äkta kärlek och omtanke!