Stor dag igår! Min mamma träffade Anithas föräldrar hemma hos oss. Var nervös innan. Vet inte varför. Mamma kan vara rätt så... bitsk. Och man bygger upp små skräckscenarier i huvudet. Hur någon liten meningsskiljaktighet skruvar iväg åt helvete och någon börjar gråta och någon smäller i dörren och drar.
Men herregud. Det är ju våra föräldrar vi pratar om. Varför skulle det gå fel? Varför är vi så stingsliga och oroliga för våra föräldrar? De har träffat folk i 30 år mer än vi.
Det gick såklart jättebra. Och jag är så glad att allt är normalt. Att min mamma träffar min kärleks föräldrar. Det har aldrig varit naturligt förut. Och jag är så glad för det här.
Hon var inte lik någon av sina föräldrar, hon Anitha. ;)
SvaraRaderaHahahHAHA! Tripp Trapp Trull. Om du stod brevis Anitha skulle det ju bli Tripp Trapp Trull + en fis i havet!
SvaraRaderaVa roligt att det gick bra, det är viktigt!! I min familj blir det slagsmål när alla ses :( Senast nu när min son fyllde 14 år, då var det nära.. sånt är så trist!
SvaraRaderaHehe, sådant här blir alltid kul. Kan låta dumt, men ja..boss hug sa det ju som. No offence dock, Annitah verkar rocka.
SvaraRaderaÅh, grattis then! Vad roligt för er. Ni är så söta, du och Anitha!
SvaraRaderavackert!
SvaraRaderaVa´härligt att det gick bra! Nu kan du anhålla om hennes hand då, slå till bara!
SvaraRaderaNi verkar passa varandra som hand i handske,
Kram
Boss Hog- hon är väl adopterad?
SvaraRaderaGud vad jag älskar din nya feel-good blogg Calle. Man blir glad och varm i själen av att läsa den. Förr var jag mest sporadiskt inne på din blogg men nu är jag helt fast. Kan inte läsa nog av dig och din fina Anitha.
SvaraRaderaVart e din farsa då? ville inte han komma eller?
SvaraRadera