Hjälp igen!

Tidlöst! Det blev Victor. Och vi missar matchen. Kanske kan någon
vänlig själ skicka SMS med rapport om matchen till Jeppe, som jag är
här med? Han har 0764 23 88 28

Statement: Anitha

Calle är i Köpenhamn så nu kan jag husera fritt här på bloggen...

Nu har ju Calle missuppfattat det här med "JAG" och "VI".

Det kan ju ha att göra med att han nästan är 80-talist och inte upplever saker och ting som oss vanliga dödliga 70-talister.

Om han nu besvärar sig att blotta våra hemma-kvasidiskussioner, så ser jag det relativt fördelaktigt att han citerar mig korrekt.

Nog för att alla decennier tenderar till att släpa in lite i det nästa innan det hittat sin form. Men det är en helt annan diskussion, så vi lämnar den för tillfället.

Det här är dessutom inget jag flummat ihop utan en vedertagen teori, som han i morse i bakfyllan totalt försökte revidera.

– 90-talet var visst'e en "JAG"-era. Alla var sjukt ego!!

Yrade han.

Om man tror att perestrojka, grunge, flytande kronan, Clinton-demokrati, Reality Bites och Berlinmurens fall är "jag"-bidragande händelser..... then I rest my case....

2000-jag

90-vi

80-jag

70-vi

60-jag

Ville bara förtydliga det...

Men han är mycket älskvärd ändå unge Carl Johan. Så var inte för hårda mot honom. Han har det tufft nog, här hemma.

Och så håller vi alla tummarna för AIK ikväll, ok?

hejhej!

Anitha

Hjälp!

AIK spelar mot Elfsborg ikväll. Finns det något ställe i Köpenhamn
som visar matchen? Det vore ju sjukt härligt.

Köpenhamn!

Jag och Jeppe åker till Köpenhamn nu. Ska ut och äta ikväll. Något
gott. Har ni tips? Senast jag var i Köpenhamn åt jag på något som
heter Wok Shop. Grymt gott. Nå? Tips?

Höstens trend

Pälsväst är höstens stora grej bland tjejer va?

Det tror jag att den är.

jag och vi

Pratade med Anitha. Hon har en teori som jag gillar att tänka på. Och som jag gör till min egen lite då och då. Den går ut på att decennier växlar mellan "jag" och "vi".

60-talet var ett vi-decennium. Solidaritet och enande protester mot allt det där onda.
70-talet var ett jag-decennium. Man sket i gemenskapen och började leva var och en för sitt. Ett riktigt ego-decennium.
80-talet var ett vi-decennium. Igen. We are the world. Mot svält och Rör inte min kompis och allt vad det var.
90-talet var ett typiskt jag-decennium. Alla skulle uppfylla sig själva och öppna egna företag och vara sin egen chef och må bra själv och skita i alla andra och onanera.

Alltså - vi är inne i ett vi-decennium just nu. Och jag kan tycka att det stämmer litegrann. Vi enar oss för miljön och... Vet inte om det är så mycket mer. Vad finns det mer?

Eller så är det här bara rent bull. Kanske det är. Men det är alltid skönt att ha ett mönster att luta sig mot. Ett schema.

Tänker lite

Det är fredag och jag har köpt choklad och coke och sitter i soffan och tittar på Skavlan. Alla mina vänner är ute och äter ikväll, men jag är inte med. Är så trött. Och känner inte riktigt för att gå ut och stångas.

Det är lustigt det där med manlig vänskap. Den förändras. Den förändras mycket mer än kvinnlig vänskap.

Killar hänger inte runt på samma sätt som tjejer. Visst förenklar jag nu. Men jag tror att jag har rätt nånstans. Om någon av mina vänner ringer mig en tisdagskväll och vill hänga och göra mest ingenting skulle jag fatta stora misstankar. Det skulle ringa varningsklockor i hela mig. För det händer inte. Killar hänger inte på det sättet. Vi äter middagar och går ut tillsammans och bakishänger på helgerna. Men veckodagarna är vänfria. Visst är det så? Eller är det så för att jag är så gammal? Eller är det så för att jag och mina vänner inte är som andra kompisgäng?

Tjejer hänger ju på tisdagskvällar! Varför gör inte killar det?

Nå. Idag är det fredag, och alla mina vänner är där ute. Men jag är hemma. Och det är det finaste med manlig vänskap. För det är helt lugnt. Jag får ingen skit för att jag är hemma ikväll. Det är det finaste. Vår vänskap övergår alla såna där saker. Och om en timme börjar Scarface.

Min vänstra arm

Skulle kanske ta och nita fast det lilla Eiffeltornet där på armen istället för att göra nästa tatuering. Behöver lite... friktion.

The Dick

The Dickmeister. Big Dick. Grandmaestro Dick. The Dickelizer. The
Cock. Big Cock. Idag kör vi möten hela dagen. Jag och The Cockman.

Min morgon

Varje morgon, nåja, gör jag frukost till Anitha. I början haltade det där. Det tog tid och jag visste inte var grejerna i skåpen stod och allt blev klart i liksom fel ordning. Men nu! Jag har blivit en jävla sambandscentral i frukostköket! Jag parallellar och jobbar med vänsterhanden och är så slick att jag borde kunna åka runt i parkerna med det där.

På med äggvatten - ägg bredvid plattan så det inte spricker sen. Svänger upp juicepressen på bänken samtidigt som jag greppar tre apelsiner. Sätter ihop juicepressen med samma snabbhet som gatu-hustlers svänger på tre uppochned-vända muggar. Skär apelsinerna. Pressar juice! Vattnet kokar! Ned med äggen samtidigt som jag sätter på äggklockan. Oj jävlar - Bregotten måste fram om det ska kunna bredas! Fyller vattenkokaren med tevatten och tar i samma sväng en passionsfrukt-jävel och klyver den jäveln med ett hugg.Helvete! Vattnet är klart! Ok! Gör det bästa av situationen nu för helvete! Ok. Tänk! Ok! Dra ned två rostis-as i maskinen och rosta livet ur de jävlarna. Under tiden preppar jag jag temuggen med honung och Friggs-te och jag kickar igång tekokaren igen och nu är ägget klart och FAN vad det piper och av med äggklockan och skölj det satans ägget i iskallt vatten så det nästan spricker av ren chock och nu kokar te-vattnet igen! Och rostisarna hoppar upp SAMTIDIGT och jag måste prioritera nu, men det viktigaste är att rostis-asen är varma när man drar smör på dem och jag gör det och hyvlar lite ostajävel och NU häller jag tevattnet i muggen och tänder ett litet satans jävla ljus-helvete och sätter på brickan och tassar in till Anitha som varje morgon ser ut som att hon fyller år när jag kommer in med den där brickan och hon ler och är vän och snäll och jag tar ett djupt andetag och slutar stressa.

Så sitter vi i sängen och äter och läser och pratar om vad vi ska göra idag och vad vi ska göra i helgen och jag känner i varje andetag i sovrummet att jag älskar den där jäveln.

Kväll här

Det blev Oboy och skogaholms-mackor med Port Salut till middag. Visst är det något särskilt med det ändå? Visst är det något tryggt och bekant? Snäll mat. Inget som utmanar eller ställer krav.

Jag är inte särskilt modig vad det gäller ganska så mycket. När jag ska sova vill jag bara läsa böcker jag redan läst och se filmer jag redan sett. När jag reser vill jag alltid hem. Jag tar fram nycklarna ur fickan mer än hundra meter från porten. Jag avskyr AC. Hiphop skrämmer mig. Jag måste hålla för näsan när jag hoppar i vatten. Jag maler kaffe och skummar mjölken samtidigt. Men det har ju inget med min feghet att göra. Det är ju en talang!

Menlöst

Jag har möten hela tiden. Alltså HELA tiden. I morse när jag satte mig i bilen satt jag på allvar och funderade ut när jag skulle ha tid att bajse. Ja, jag vill skriva så. Bajse. Uttalas på gotländska.

Så kom jag på att jag nog har en lucka mellan Viktor Barth Kron på Stureplan och Sven-Erik på Karlbergsvägen.

Gött det. Ska laga middag till den som jag älskar mest av ala. Vad ska jag laga? Ni bestämmer! Jag redovisar.

Håret!

Fixade håret igår. Hemmafix med skäggtrimmer och köks-sax från
Fiskars. Vad tycker ni?