Pratade med Anitha. Hon har en teori som jag gillar att tänka på. Och som jag gör till min egen lite då och då. Den går ut på att decennier växlar mellan "jag" och "vi".
60-talet var ett vi-decennium. Solidaritet och enande protester mot allt det där onda.
70-talet var ett jag-decennium. Man sket i gemenskapen och började leva var och en för sitt. Ett riktigt ego-decennium.
80-talet var ett vi-decennium. Igen. We are the world. Mot svält och Rör inte min kompis och allt vad det var.
90-talet var ett typiskt jag-decennium. Alla skulle uppfylla sig själva och öppna egna företag och vara sin egen chef och må bra själv och skita i alla andra och onanera.
Alltså - vi är inne i ett vi-decennium just nu. Och jag kan tycka att det stämmer litegrann. Vi enar oss för miljön och... Vet inte om det är så mycket mer. Vad finns det mer?
Eller så är det här bara rent bull. Kanske det är. Men det är alltid skönt att ha ett mönster att luta sig mot. Ett schema.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
ligger säkert nått i det även om amn alltid kan hitta sånt som är "vi" eller "jag" i alla decinnier. men som sagt. har ju haft en del problem detta decennium redan i världen, då blir det så att alla måste jobba ihop på nått sätt eller pratar jag också bull nu kanske.
SvaraRaderaJo, det stämmer tycker jag! Fast inte att vi är i ett vi-decennium nu. 20-talet är det decennium då allt gick åt helvete. Tycker jag.
SvaraRaderafast har väl blandet ihop det?
SvaraRadera60: jag (även om jag vet noll om detta, fast kanske skapandet av tonåringen)
70: vi, det är ju under de här åren hippierörelsen, progg, kollektiv, osv på riktigt dominerar
80: jag, yuppien skapas, finansvalpar och upplösandet av det socialdemokratiska samhället (låt vara av sossarna själva)
90: vi, på något vänster, kanske antiglobaliseringsrörelse, indiepopen som skapade kollektiv i sin utsatthet (BD-kids?), och varför inte slänga in högerextrema grupperingar som i all sin avskyvärdhet ju icke desto mindre är "vi"
00: jag, vem bryr sig om någonting nu för tiden? Miljön. Jodå, men är inte det bara ett spel för gallerierna. I somras bar jag i USA, har aldrig varit påtagligare: man får ilskna blickar om man köper en plastflaska med vatten istället för att ha en i aluminium som man kan fylla på, men det är en självklarhet att ta bilen precis vart man vill. Det handlar bara om en fasad.
Och det här visar väl egentligen bara vilket bullshit det handlar om - om man kan visa både "A" och "inte A" - tja då har man inte mycket att komma med.
cheerio
anders
men sjuttiotalet var ju the age of orgies lix? det är väl ganska "vi"?
SvaraRaderaIdén är ju bra men du är verkligen ute och cyklar. 80-talet ett "vi-decennium" bara på grund av "we are the world"?? Tänk innan du börjar tänka, Calle. Love ya anyways.
SvaraRaderahaha nää detta stämde väl ändå inte calle.
SvaraRaderadet här var bland det mest naiva du någonsin skrivit.
SvaraRaderaCalle,
SvaraRadera60-tal=vi
70-tal=vi med lite motstånd
80=jag jag jag
90=nja, lite jag lite vi
2000-tal=jag jag jag
2009= fan också jag vill ju bli rik, men jag vill ju inte ge upp allt som samhälle och skyddsnät och skatt ändå innebär...
Ååå vad jag längtar efter uppriktiga politiker. Johan Wallqvist
70-talet var väl "vi" om nåt. Bo i kollektiv, äta linsgryta och sitta på kuddar på golvet och prata om Vietnam-kriget och hur jävligt det var.
SvaraRaderanjae, fast 70-talet var också ett jävla motstånd mot allt "vi". De fanns ju de, som faktiskt vann ett val sen, men Torbjörn & Co
SvaraRaderaNej du Calle det här har du och frugan fått om bakfoten. 70 talet var ett riktigt "vi" årtionde, och 80 talet handlade bara om jaget. Däremot var 90 talet mer åt vi-hållet igen, medan 2000 talet är det mest tok-ego vi någonsin har sett. 10-talet kan vi kanske förvänta blir mer vi-aktigt dock, med miljömedvetande och kanske en reaktion på finanskrisen och deras spinndoktorer...
SvaraRadera70-talet var det sist "Vi" sen har det tyvärr bara blivit mer jag,Jag,JAG
SvaraRaderaAntingen skämtar du, eller också är du utvecklingsstörd.
SvaraRaderaVärlden har aldrig varit ens i närheten av så egocentrerad som idag.
Vi mjuka och varma. Mot dom kalla och hårda. Ödmjukhet är inne arrogans är ute. Enligt mig. Puss
SvaraRaderaDu bekräftar återigen den gamla klyschan att: kärleken är blind. Känns lite som nån slags medioker bimbofilosofi. Det kommer nog bli tufft när du börjar se igen.
SvaraRaderaHåller lätt med. O dessutom växlar trevlighet för varje år. 89-orna, 87-orna o 85-orna är trevliga, 90-or, 88-or och 86-or snackar skit o tänker bara på sig själv..
SvaraRadera