måndag 14 september 2009

Ge mig något litet tillbaka!

Kompisar! Nåt viktigt är på gång här! Jag vill känna att ni är med mig. Så jag vill att ni röstar på min blogg i Blog Awards. Det är jag väl värd?

Jag är nominerad i Bästa Manliga Blogg. Och jag älskar er om ni går in och röstar på mig HÄR.

Hammarby Sjöstad

Jag bor i Hammarby Sjöstad. Det är... speciellt. Hey! Jag har alltid hatat allt vad Hammarby Sjöstad står för i form av småborgerlighet och malliga barnfamiljer med sportiga barnvagnar och fiffiga kläder. Tills jag flyttade dit. Nu trivs jag mycket bra. Tänk vad fördomar är dumt ändå.

Gillar lugnet och tryggheten där ute. Gillar Fine Food, som ligger så nära Dean&Deluca man kommer i Sverige. Gillar turre-tobaken där jag köper Apelsinkrokant och Trisslotter. Gillar inte Konsum. De har Sveriges sämsta utbud av kött, tror jag. Gillar att det kommer folk och åker skateboard. Gillar broöppningarna. Gillar inte att det är ont om parkeringsplatser i ett så nybyggt område.

Men jag gillar det allra mesta.

Jag blev lurad av NRJ

Jag blev så jävla blåst av Knappen och Hakim på NRJs morgonshow idag. Alltså... Jag har fortfarande puls och svettningar och skit. De lurade brallorna av mig! Klicka HÄR och ni hittar blåsningen högst upp i den där listan.

Morgonens första tanke

Mehdi Ghezali! Tillbaka till Guantanamo med dig. Avskyr när människor låtsas stå för något till hundra procent, och sen nekar till allt när de blir anklagade.

söndag 13 september 2009

Söndagskväll hos mig och Anitha

Lappar i porten

Alex har jävlats med mig nu igen. Skrivit en lapp och satt upp hissen i huset där jag bor. Står nånting i stil med att alla mina grannar är nollor.

Tyckte det var lite roligt första gången. Nu var det inte riktigt samma sak. Blir rädd att mina grannar verkligen tror att jag ligger bakom. Om ni läser det här: Det var Alex som skrev så där. Är ledsen för det. Gillar verkligen er som bor i huset.

Alex ska få en tillbakakaka ganska snart.

Hjälp mig bli frisk!

Fortfarande sjuk.

Det är inte svinis. Det är nog bara en helt vanlig cepe-förkylning. Men en ordentlig rackare.

Ge mig nu tips på hur jag blir frisk till imorgon. Så väljer jag ut det bästa tipset och gör en video på det nu ikväll.

Vill inte vara sjuk mer nu. Hjälpa mig...?

Minigolf-kross


Nä men Anitha är jättebra på minigolf. Om målet är att få ihop så många slag som möjligt.


Har ni sett något så rakt slag nångång?

Minigolf mot Anitha. Hon är säkert bra på mycket. Men när vi spelade minigolf krossade jag henne så jävla hårt! Alltså - det var inte bara kross. Det var mangling och pulvrisering. Jag körde över henne och sen backade jag och körde över den jävla sopan en gång till.

Så jävla ägd hon blev!

lördag 12 september 2009

Lördag


Sa åt Anitha att använda moppen istället för dammsugaren. Gillar inte dammsugar-ljudet.

Pastrami vet att lyxa han


Jag ser framför mig precis vad som har hänt. Katten, som heter Pastrami, vaknade imorse och gick ut i köket och åt lite tonfisk. Plötsligt kände han att det nog var läge att gå på toaletten och klubba av sig litegrann. Sen då? Ja vad fan. Det är ju lördag. Vartför inte lyxa till det lite extra? Så han kilade in i sovrummet och liksom släpade sitt kattanus mot heltäckningsmattan för att torka sig. Jag menar - vem skulle INTE göra det om man hade chansen?

Bra mycket skönare att göra det på heltäckningsmatta än parkettgolvet. Det vet han sen gammalt.


Sen gick han ut på balkongen och somnade om. På tryggt och långt håll från en svärande Anitha.

fredag 11 september 2009

Fick en present!


Min älskade Anitha gav en present till mig igår. En mycket fin väska. Som är sjukt snygg redan nu, och som kommer att peaka i snygghet när jag är sisådär femti år. Mitt i ingenting gav hon mig den där väskan. Jag är överväldigad. Har aldrig fått något så fint.

Nu har jag packat i och packat ur den där väskan lite för många gånger för att det ska vara sunt. Satt alla småsaker där de ska ligga. Mitt finaste block har en egen plats. Min Mont Blanc har en egen plats. Jag kommer inte längre i mitt sorterande nu. Den blir inte mer färdig än så här. Nu ska den användas för att få form och patina!


Så jag började gå runt med den hemma i lägenheten. Gick ut i köket och stannade en stund. Lade den på diskbänken. Sen tillbaka till vardagsrummet. Och sen ut till hallen och provlade den på golvet där lite nonchalant. Och sen tillbaka till vardagsrummet.

Imorgon ska jag ta ut den.

Snabb grej, bara!

Klarar inte av när folk avslutar sina mejl med /NN.

Så opersonligt. Så kargt. Vad hände med "vänliga hälsningar" eller med "bästa hälsningar"? Varför vill man ge ett så snbävt intryck? Vill de verka upptagna eller?

Jag överdriver möjligen. Men i mina ögon är det inte bara trist med det där tecknet. Det är dessutom oförskämt. Så sluta upp med det. Snälla.

/Calle

torsdag 10 september 2009

Min kväll i bilder

Anitha är ute på äventyr idag också. Så jag tänkte att jag ska nog försöka ha en mysig kväll på egen hand.


Jag åkte till Willys och köpte kantareller! Kantarell-toast! Jo, jag tackar jag. Jag köpte ganska mycket, för de krymper ju. Särskilt Willys krymper. Så mycket fukt som de sprutar på dem där.


Aldrig snåla med smöret när man steker kantareller! Jag har nog aldrig ätit en kantarell och tänkt: "Nä, den här smakade för mycket smör". Just det. Snåla ICKE på smöret.


När kantarellerna började blir klara - jag gillar när de små blir nästan knapriga - har jag ännu mer smör i pannan. Så steker jag brödet. Hå hå. Förbjudet!


Har vi någon öl hemma, kanske? Jag hade nog på känn att vi hade det.


Javisst! En iskall rackare. Så kall att den nästan fastnade i diskbänken när jag skulle öppna den.


Ja... Så åt jag. Tände ett doftljus. Byredos Bibliothéque. Men kände mig kanske lite ensam där jag satt. Lite patetisk. Tittade på Kulturnyheterna och... Ja... Nej. Det var inte så roligt då.


När jag hade ätit upp visste jag inte riktigt vad jag skulle göra. Blåste ut det fåniga ljuset jag tänt till mig själv. Tittade lite genom fönstret. Kom i konstiga tankar.


Tänkte att jag skulle gå och lägga mig, så den här ensamma kvällen skulle ta slut. Men kom mig inte för. Inte trött nog. Tänkte att jag väl får försöka igen någon timme senare. Men kände att... Javisst! Visst kittlar det lite?


Så jag gick på toaletten. Det ser ut som att jag ska stänga dörren efter mig. Det gjorde jag också. Men ångrade mig sen och öppnade. "Det är ändå ingen som bryr sig" tänkte jag.


Blev ledsen när jag satt där på toaletten. Fick starka konstiga tankar. Drogs ned i en spiral av mörker. Kämpade länge emot. Ville inte att det skulle bli en SÅN DÄR kväll nu igen. Vet ju hur orolig Anitha blir när hon hittar knoghål i gipsväggarna och ser att jag "råkat" skära mig på armarna med nåt vasst. "Jag ÄR bra! Jag ÄR någon att räkna med! De skrattar INTE åt mig där ute i världen. Jag HAR vänner! Jag ÄR bra!"


Men kampen mot mina negativa tankar slog snett. Jag förlorade.

Jag blev Birro.