tisdag 30 juni 2009

Förtydligande

Har fått flera mejl angående bilden med en tjej som böjer sig
framåt och visar bakdel. Det är såklart inte Anitha på bilden. Den
är snodd från Yimmy Yayo. Jag tyckte det var en rolig grej. Och
trodde att ni skulle fatta. Herregud. Vem fan tror ni att jag är?!

Känner mig som Pigge

Känner mig som Pigge Werkelin eller Sturmark eller någon annan fifflare. Sålde just min del i Schulmangruppen för en krona till Metronome. Här får jag den där kronan av ekonomichefen Bertil. Känns jävligt...förbjudet. Men lite ballt ändå.

Nu fattas bara att jag har sju olika pass och ett bankfack med en massa sedlar av olika valörer i.

Vinn hos Calle!

Jag har lagt mina små smutsiga vantar på tjugo härliga Spotify-konton nu igen. Vem vill ha? Mejla mig på calle@schulmangruppen.se så lottar jag ut dem. Jag vill ha bilder på er i mejlen! Så gör jag ett vinnarinlägg med alla era pretty faces.

Och! Jag har dessutom ett premium-abonnemang att ge till någon Schulman-lover där ute. Finns rätt många fördelar med det. Ingen reklam. Ännu bättre ljud. Som Spotify men bättre, kan man säga.

måndag 29 juni 2009

När jag har sex


Ibland när jag har sex leker jag att jag är Hesa Fredrik - ni vet den där signalen som ljuder den första måndagen var tredje månad, eller vad det är.

Jag knullar som Hesa Fredrik! Det går till så här: Jag går ut på balkongen och skriker åt alla grannar att stänga fönster och dörrar och sätta på radion. Sen tassar jag in i sovrummet. Eller "skjutbanan" som Hesa Fredrik kallar det. Ja..så sätter jag igång med mitt värv.

Att knulla som Hesa Fredrik är inte särskilt svårt. Man ligger på ett vanligt sätt, men rättar sig efter ett ljudschema: ett sju sekunder långt stön ljuder och följs av en 14 sekunders paus, sedan nytt stön, ny paus och så vidare under två minuter. Efter en längre paus (cirka 90 sekunder) hörs sedan det 30 sekunder långa "faran över"-stönet.

Sen är jag färdig. Och grannskapet kan återgå till sitt vanliga liv.

Oj


"Oj. Nu glömde du en liten dammtuss där borta till höger. Du är en ängel och tar upp den också."

Snart sommarlov

Sista veckan innan sommarlovet. Tycker det känns lite som sommarlov. Minns så väl känslan från barndomen. Minns att man fick ett Sommarpass. Det såg ut som ett riktigt pass och var fullt med en massa kuponger som gav en svindlande saker. En kupong på Grönan. En inträdesbiljett till Eriksdalsbadet. En Festis. Jag spelade alltid lika glad som mina klasskamrater för det där Sommarpasset. Men jag visste ju att det inte var för mig.

För mig var det mycket bråttom att komma hem direkt efter skolavslutningen. Pappa hade styrt och ordnat i dagar innan färden till torpet i Värmland. Och skulle jag så mycket som ta en glass på väg hem från skolan skulle hela hans körschema rubbas.

In i bilen med finkläderna på. Stanna till i Arboga och tanka och köpa Nogger. Hälla upp en kopp kaffe till mamma och pappa där fram. De åt banan till. Och rökte gjorde de. Pappas Bellman och mammas Prince och kaffe och banandoft. Och smält nogger på mina finbyxor.

Stannade till hos mormor i Filipstad och var välartade. Fingrade på pistolen som morfar hade under en halsduk i hallen. Den var tung. Han sa att det var en startpistol, men jag trodde honom inte. Jag kunde inte tänka mig att startpistoler var så tunga.

Sen in i bilen igen. Sen kväll när vi kom fram. Stor brådska att få in maten från de kolossala frysväskorna i frigolit som stressat pappa under hela vägen. Det gnisslade bara man vidrörde det som fanns där inne. Jag hjälpte pappa och räckte honom sakerna där han satt på stol framför kylskåpet. Det yrde små kulor av frigolit. Flora-smöret. Minns bara Flora-smöret. Men det måste ha varit mer saker i kylväskan. Det måste ha varit mycket mer.

Mamma och pappa tog en whisky och en öl på framsidan när vi hade packat upp. Ölet hette Preppens och hade en hatt på etiketten. En sån hatt som Oddjob hade i Goldfinger. Rallarrosor och lupiner som inte slagit ut. Inga smultron. Högt gräs. Ingen luft i fotbollen. Allt det där skulle lösas imorgon. Kissade enligt urgammal tradition på mammas akleja.

Den där aklejan står kvar. Ska kissa på den på torsdag när jag kommer fram.

söndag 28 juni 2009

Svaren

Hej! Jag undrar vilken mailadress som gäller just nu? Stannar du kvar på calle@1000apor.se eller skaffar du dig en ny? Hoppas ölen smakar!
- Hej! Min mejladress är calle@schulmangruppen.se. Kommer alltid vara det. Schulmangruppen vilar bara litegrann.

när var du i varberg senast? får man se dig på socitén nån gång i sommar kanske?
- Det var alldeles för länge sen jag var där. Älskar den staden. Men det känns som att alla mina vänner har flyttat därifrån. Men kommer nog ner nu i juli nångång. Och det är klart att det blir såsen då!

Känner du folk i åmål? :)
- Nej. Jag har varit där någon gång. Men känner ingen. Mellerud, däremot!

Hur lång är du?
- Jag är 169. Fast jag säger att jag är 170.

Favoritdrink??
- Dricker nästan aldrig drinkar. Vodka martini, förresten. Det dricker jag alltid innan maten. Belvedere-vodka. Och oliver som jag plågar i mig.

Mjölk eller Cola på första dejten?
- Vuxna människor dricker inte mjölk. Det är inte nyttigt.


1. Har du något favoritställe i Skåne?
2. Gillar du ostron?
3. Bråkar du och Alex ofta?
- 1. Alla stockholmare gillar ju Lilla Torg. Jag också. 2. Svårt det där med ostron. Nej, jag kan inte säga att jag tycker OM ostron. Men jag gillar allt som är runt. Att äta ostron på en bra restaurang känns så fruktansvärt civilicerat. Det är nog det jag gillar. 3. Vi bråkar kanske en gång i veckan. Säger allt sånt man inte får säga till varandra. Sen säger vi "Vi kan väl vara vänner?" och räcker ut en hand till varandra. Så blir vi det.

Du har det härligaste skrattet jag någonsin hört!
- Tack snälla! Vet inte riktigt hur det låter. Men skrattar mycket.

Har du planerat in i tripp till Malmö? i så fall när? Vart träffade du Anitha?
- Har ingen resa till Malmö inplanerad. Men är ju ledig hela juli. Och jag har körkort och jag kan gra vad jag vill. Kanske kommer jag och hälsar på någon. Men kom på nu att jag ju inte känner någon i Malmö. Jag har känt Anitha lite halvt ytligt i ett par år. Så spgs vi på stan. Vi var fulla - absolut - och jag såg henne på gatan mellan Anglais och Humlan. Sprang fram och kramade henne och pussade henne på munnen. I ren glädje. Så mitt i den där pussen så stelnade vi till. Det stämde helt och hållet. Allt stannade upp i några sekunder. Vi tittade på varandra och undrade vad som just hände fastän vi fattade vad som just hände. Jag tog hennes hand och vi gick vidare. Tillsammans. Sen den stunden är allt självklart.

Läser du några av de förra bloggarna från 1000apor? Vilka i så fall?
- Nej, jag har tagit bloggpaus från alla andra bloggar. De enda jag läser nu är min assistent Dashas blogg som finns här, Viktors blogg som finns här. Och Linns blogg som finns här. Och nej, jag läser inte den på ironi. Linn är en mycket bra person.

Vad hände med Linda? Blev du ledsen när hon träffade en ny kille så snabbt efter det tagit slut mellan er?
- Blir inte alls ledsen att hon träffat någon ny. Unnar verkligen henne att vara glad. Vi är vänner, jag och hon. Inget smask alls, tyvärr.

Vad tycker du om staden Uppsala?
- Makalöst tyst och tråkig - det är min fördom om Uppsala. Känns så jävla katedralt på något sätt.

Skulle du köpa ut till ungdomar som bad dig att köpa cigg?
Alla har väl varit ungdomar en gång i tiden!?
- Nej, det skulle jag nog inte göra. Svårt att motivera det. Men jag vill inte vara den som gör det. Litar på att någon annan gör det istället. Tycker det är bra att det finns en åldersgräns.

hej! jag har smala vader och halv tjocka lår med lite celluliter, och dessutom är jag ganska blek och har svårt för att bli brun..borde jag undvika kjol och shorts och så? kul med en killes åsikt.
- Klyschigt, kanske. Men man ska klä sig i det man känner sig fin i. Då blir man fin.

Känner du någon stress över att bli äldre och inte ens vara i närheten av att ha en familj och barn?
- Jag känner ingen stress alls. Dessutom vet jag nu att jag kanske inte är så långt ifrån det där. Jag har hur som helst aldrig varit närmare.

Jag har ungefär samma kroppsmått som du och undrar om du har några tips på ställen som har bra och snygga kläder för välväxta dvärgar?
- P&P har ju en del schyssta grejer. haha. Äh. Det gäller att gitta märken som går åt det snävare hållet. Filippa K är mycket bra tycker jag.

Ska Alex o Amanda behålla barnet eller inte?
- De säger att de ska det - att det är för sent för att ta bort det. Men det säger jag, att det är aldrig för sent att ta bort. Så vi får väl se. Hon ska ju föda vilken dag som helst nu. Och om hon gör det blir det väl i så fall tal om att ditcha ungen på nån farstutrapp eller så för att "ta bort" det.

Vad är dina bästa sextips? Har du något alldeles extra som tjejerna uppskattar som gör att du får knulla så mycket?
- Man behöver inte vara bra på sex för att få ligga mycket. Haha. Men man kanske får nöja sig med ett ligg per tjej. Äh. Jag har inga tips.

Hej, har två frågor angående 1000apor
1. När insåg ni att det inte skulle funka.
2. Som du ser det, fanns det något som skulle ha gjort att ni kunde ha fortsatt? Hade t ex en större redaktion kunnat producera mer och bättre material vilket kunde ha genererat mer intäkter? Hade mer uthållighet från er partner ändrat något.
- 1. Vi har väl känt mer och mer under våren att om det inte kommer in tillräckligt med pengar så måste vi fundera på att lägga ned. 2. Nej, en större redaktion hade inte löst problemet. Däremot minskade kostnader, som skulle gjort oss mer uthålliga mot konjunkturen. Samtidigt är både jag och Alex vana vid att ha en riktig lön. Vår partner var absolut tålmodiga. Det är ingens fel, det här. Det är konjunkturen.

Varför har du inga kallingar på bilden? Eller sitter dom högre upp? Typ ovanför knäna?
- Ibland går Calle runt utan underkläder som en vanlig man.

Vad är det bästa med Anitha?
- Förutom att hon är en helt ljuvlig person så får hon mig helt enkelt att må bra. Vi har ingen prestige. Vi unnar varandra. Och vi går så mycket plus. Det här är första gången jag känt en kärlek till någon som växer och växer ju mer jag ger.

FAVORITFILM ?
- Jösses, vad du skriker då... Min favoritfilm just nu är nog fanimig fortfarande Livet är underbart. Se den, om ni inte gjort den. Och håll ut första halvtimmen.

Läser du någon dödlig människas blogg?
- Ja läser en massa personers bloggar under olika perioder. Ibland hittar jag en som jag backtrackar och sträckläser. Så är jag färdig med den.

Är det inte jobbigt att en del verkar ha så fel uppfattning om dig och Alex, att ni skulle vaa hjärtlösa mobbare? Följer man er älskar man ju er just för att det är just precis vad ni inte är!
- Jo. Det är faktiskt lite jobbigt. Svårt att utveckla mer än så. Det är ledsamt att uppfattas som elak.

Var det inte någon som sa att lortiga converse är det värsta som finns?
- Haha. Din idiot. Jag har aldrig sagt att det är det värsta som finns. Det enda jag sa var att det är en icke-sko. Att Converse inte har något med mode att göra. Det hindrar ju inte att jag har dem. De är sköna och lätta. Men fan inte vackra.

Skymtar jag ett par Converse på bilden? har för mig att du inte alltför länge sedan sa att du hatade alla som hade converse eller något i den stilen =)
- Hatade? Nej. Jag hatar inte Converse. Men jag älskar dem inte. Kan inte säga att jag älskar mitt bruna läderskärp heller. Ibland är en sko bara en sko. Take a chill pill, Bill!

Vad hände med 1000 apor? Vad gör dom andra nu? Alex, Mats etc?
- 1000apor gick till slut inte ihop ekonomiskt. Bara så. Alex är ledig. Mats också. Vet inte riktigt vad de ska göra. Jeppe tar jag under mina vingar. Och jag kör på med det där andra jag gjorde under våren. SMS-roulette, typ. AFP på nätet. Går jävligt bra.

är inte Anita gift med en god vän till dig????
- Nej. Det borde jag ha vetat. Det vore ju helt jävla sjukt om det var så.


Söndag - I love it!

Söndagmorgon innan klockan åtta. Hade aldrig varit uppe vid den här tiden om jag inte skulle iväg på jobb. Känns som att en sån där spolmaskin de har på hockeymatcher - ni vet en sån där stor fyrkantig bil - har spolat om hela stan. Allt blänker igen som var matt igår.

Och där inne ligger hon och sover och det är det som ger mig den här känslan som är så skön. Känner mig som en vakt. Med plikt. Jag har blivit beroende av sån där clear eyes som gör ögonvitan vit, men slutar idag. Röda, röda ögon. Och imorgon är det måndag och visst är det inte lika svårt längre? Låt måndagen komma med sin jävla skit hur mycket den vill. Det spelar ingen roll längre. Och jag tänker på Linda Rosing när hon sa att hon kunde skratta sig lycklig för något bra som hade hänt henne.

Det gör vi idag. Vi skrattar oss lyckliga.

lördag 27 juni 2009

Just nu

Just nu! Allt jag älskar. Grillkörv och Anitha. Vi är i Hellas. Och
det kanske jag inte älskar. Men ändå! Körv och Anitha!

Jag tog över

Fotografen höll inte måttet. Så jag ryckte in och tog över. Tyckte
liksom att bilderna saknade stuns. Så jag fletchade av shuttern och
riktade ned tilten till 400 ASA. Och nu blir det riktigt bra!

Men för helvete. Det är årets finaste dag, och ni sitter inne och
läser en jävla blogg! Skärp er. Ut och slarva.

På location

Alltså. Det har varit tråkigare på jobbet. Spelar in filmer för
Falcon hela dagen i en trädgård i Enskede. Här är jag och Dasha.
Hon börjar som assistent på bolaget jag jobbar. Och om ett år är
hon stjärna. Hon bloggar också! dondasha.blogspot.com. Skriv något
snällt!

Nostalgisk igen

Hamnade på Le Bon Palais efter Humlan. Trillade på Erik&Mackan. Vilka
grejer vi gjorde ändå. Nu är det nya tider. Bra tider. Men nya.

fredag 26 juni 2009

Mat-Niklas! Blir nostalgisk. Allt roligt vi ändå gjorde på 1000apor.
Vi gjorde brödtofflor. Var det för lite? Äh. Vi pratade just om att
göra mat-tv på min blogg. Som i gamla tider, men icke kommersiellt
Vill ni?

Resonemang

På Östgötakällaren. Vi är just nu inne på ett resonemang som går
ut på att män som kammar sig med den fintandade delen av en kam är
psykon, och de som använder den glesa delen är sunda. Förvisso är
de flesta som använder kam överhuvudtaget psykon i stort.

Graci!

Idag är det jag och Graci som går till Östgötakällaren och
smörjer kråset. Men innan det går vi på Aalborg. Sen ses vi där
ute om ni vill.

Ny fas i livet

Det var min vän Jon som lärde mig det. Ny fas i livet betyder ny
tatuering. Trist att inte kunna göra det spontant, bara. Men nu har
jag bokat tid. East Street Tattoo den 15e. Jag vet en svensk estradör
som kommer bli stolt.

Att vara jag

Det är inte billigt att hålla upp min perfekta fasad. Vet ni hur
mycket tid och pengar det går åt? Bara min klippning kostar 160
spänn. Salong Hanna på Gärdet för den som undrar. Har förresten
alltid velat ha en "egen" frisör. Någonstans dit jag alltid går. Har
ni något?

Skönt nu

Jag har bekanta som tycker att jag har blivit en tönt på sista tiden. Snäll och glad och inte så utmanande. Och jag tänker att det känns mycket skönt.

Jag kan inte säga att jag varit särskilt elak tidigare heller. Men att jag alltid haft en drivkraft att vara motvals. Att tycka tvärtom. Att vara vass. Det är ganska ansträngande, det där.

Nu skiter jag i allt sånt. Är mer mig själv nu. Jag ÄR kanske en tönt. Man kan inte vara mer än sig själv. Och om det inte räcker så är det så. Allt vill bli bättre. Allt strävar mot bättre. Älskar den tanken.

Arlanda

Hämtar Jon på Arlanda. Älskar att hämta! Älskar att Jon är hemma!

Nej

Det där var osmakligt. Så svårt att förhålla mig. Är verkligen
jävligt ledsen idag. Oproportionerligt ledsen. Kommer sakna Michael
Jackson väldigt mycket. Det var så många år för tidigt.

Ledsen

Trodde aldrig att jag skulle bli så ledsen. Och jag tror ingen av oss
fattar hur stort det här är. Farrah Fawcett var min
favoritskådespelerska alla kategorier.

torsdag 25 juni 2009

Avskräckande

Hemma hos min vän Kristoffer Graci på Gotlandsgatan. Han är
pappaledig. Och har tappat det helt. Han har börjat irritera sig på
grannarna, till exempel T-shirt över skjorta. Groggade i ensamhet på
balkongen när vi kom. Köpte Varuhuset-boxen idag. Han...jag börjar
bli orolig.

Blommor!

Sitter i härlig ro med Micke Svensson och hittar på idéer på
Mälarbögen på Kungsholmen. Så säger det svisch Bang bam och jag
får en bukett rosor i handen. Det är Niclas Rahm som skickat dem
genom gift2day. Så fick jag chansen att skicka vidare en bukett. De
frågade vem jag tycker är Sveriges bästa bloggare. Hon har fem rosor
att se fram mot.

Så göra vi

En kort pojke på toaletten.

Om ni vill ställa någon fråga till mig så är jag öppen. Om inte så... inte.

Min eftermiddag

Ska ha spånmöte med Micke Svensson nu i eftermiddag. Vi tar det på J i Gåshaga. Sen låter vi den där brainstormingen flyta över i tapas. Sen låter vi tapas flyta över i middag. Sen låter vi middagen flyta över i snaps och Heineken. Vi ses på Humlan va? Där ska vi fira triumfen att finnas till. Det stora i att leva.

Idag!

Får lite illamående när jag påar mig själv. Ni vet. "Aaa. Ida ska jag va me i bla bla". Men skitsamma. Idag är jag gäst i Sommar-Hallå P3. Klockan 10. 99.3 megahertz. Om man bor i Stockholm (Vilket ord det är ändå!) Jag bestämmer lite musik och man får ringa in och ställa frågor till mig. Det är därför jag skriver. Rädd att ingen kommer ringa in. Numret är 0770 93 05 55. Kostar som ett vanligt lokalsamtal.

Så ni kan väl göra det? Så de på Sveriges Radio inte fattar vilken nolla jag är. For me...?

Äntligen

Äntligen sover det lilla odjuret. Nu ska jag titta på film. Snake
eyes!

onsdag 24 juni 2009

Trevligt

Petrevligt. Som man säger.

Ska försöka

Ska försöka blogga så länge det går. Är gnaka full. Men hoppas
att ni känner att jag kommer försöka. Så länge det går. Inte för
att ni bryr Er. Men för att ni ska känna att jag bryr mig.

The little people

Inget konstigt va? Nu middag med rövgänhet Carolin, Elektra, Micke,
Anton och Pelle.

Javisst!

Det blev Sturehof! Och sen Humlan. Och allt är som förr. Men jag ar
glad i hjärtat.

Just nu!




Calle Schulman
Schulmangruppen/1000apor.se

Är på väg någonstans. Det kvillrar i mig. Ni vet var? Vet ni? Hå
hå! Kan knappt hålla mig.

Herregud!

Nä hörrni! Från det ena till det andra. Blev ju så JÄVLA deppigt här...

Vi kan väl prata lite om mode? Jag är långt mer modeintresserad än vad jag vill ge sken av. Inbillar mig att det är just så det ska vara. Om man är man. Eller pöjk.

Men om ni vill veta vad jag kommer ha på mig nästa år så får ni veta det HÄR. Jag letar och letar och granskar och granskar. Men hittar inte ett enda fel. Jag kommer köpa på mig varenda jävla plagg i den kollektionen. GANT. Det är så jävla mycket Calle Schulman.

Sista tjatet

Ska sluta tjata om min pappa nu på ett tag. En sista grej, bara. När han dog där på sjukhuset blev det bråttom. Det låter hemskt, men när man är i det där läget skiter man i precis allt utom en enda sak. De sa försiktigt att de ville transplantera pappas hornhinnor. Och att det i så fall var ganska bråttom.

Men vi sa nej, för alla i familjen hade inte kommit för att ta farväl ännu. Vi sa nej. Men kände alla efteråt det meningslösa.

Har fortfarande dåligt samvete för det som hände. Och vet nu hur man fungerar i såna situationer. Att det ju bara är en sak som betyder något. Och det är INTE organen. Tycker vi alla ska klicka in oss HÄR. Nu.

Hå hå

Vill bara säga det, att jag är så glad för stämningen här på ursprungsbloggen. Den är härlig. Den gör mig varm. Vi är bra - ni och jag. Det känns lite som att alla haters är borta. Eller att de kanske har fattat att jag inte är så jävla hemsk.

Det är inte så att jag behöver hyllningar hela tiden. Men visst fan är det mycket trevligare och varmare och mer äkta och mer hjärta utan alla elaka påhopp till höger och vänster.

Finns det något jag kan hjälpa er med? Skulle älska att göra något betydelsefullt. För någon. Låter ju förmätet. Men skitsamma. Är öppen för allt.

Kameran suger inte alls



Folk talar så illa om iPhones kamera. Att den inte har blixt och att det är låg upplösning och allt sånt. Jag håller inte riktigt med.

Den här bilden som jag tog häromveckan, till exempel. Det var efterfest och jag var kanske inte helt nykter. Solen höll på att gå upp. Det var motljus och jävligt. Men jag valde att använda iPhone-kamerans nackdelar som fördelar. Jag gjorde ett grepp av dem.

Fattar ni? Är skitnöjd med den här bilden.

The little people

Både jag och Anitha är... javaskivisäga... i behändig storlek. När vi går ner för en trappa tar vi liksom ett steg i taget. Först ned med höger fot. Sen ned med vänster till samma trappsteg. Sen ett steg fram för att kunna ta nästa gtrappsteg. Visst tar det lite mer tid än för er andra. Men ändå. Det funkar för oss.

Och när vi flyger reser vi alltid "short people businessclass" med raka ben. Vi har förvisso ingen möjlighet att sitta med benen nedåt. Men ändå.

tisdag 23 juni 2009

Framtiden

Pratade med ett par bekanta igår om framtiden. Det står väl ganska klart att våra barn kommer att förfasa sig över att vi rökte. På samma sätt som vi förfasar oss över att det var det naturligaste i världen för våra föräldrar att röka hasch.

Så gick Thomas ett steg längre. Han påstår att kommande generationer kommer att gapa över det faktum att vi äter kött. Att det kommer att vara häpnadsväckande för dem. Att det kommer öppna mycket små obskyra köttaffärer dit köttnostalgiker letar sig och dreglar över korv.

Anitha tror att det kommer att öppna "sexismklubbar" dit män kan komma och låtsas leva i patriarki. Att kvinnor kommer att stå bakom plexiglas och stryka kläder och baka småkakor och männen kommer runka-runka-runka till den svunna tiden.

Jag tror att... hela jävla människorasen kommer att utrotas i en vidrig epidemi inom femtio år.

När jag sa det blev det tyst runt bordet. Men jag tror det! Är inte så bra på att konversera, bara.

Kort tanke

Har ni tänkt på en sak? Tjejer gör slut. Det gör inte killar. Killar försöker i bästa fall ordna. I sämre fall ignorerar de problemen. Och vid ett visst tillfälle klickar det till i henne. Och hon gör slut. Obönhörligen.

Killar stänger inte den dörren på samma sätt.

Gött skit. Jag är en go gäng.


Här är mitt nya rum. Kalt och fräscht. Det enda jag tog med mig var Nespresson. Och ett rensat huvud.

Jag sitter med fötterna på bordet här i mitt nya rum. Det får man göra om det står något med "creative" på ens visitkort.

Kanske ska börja röka gräs också. Behöver bara peka på kortet om någon skulle ha något emot det. Skrika "Tror du att SMS-roulette hittades på under påverkan av palsternackor, eller?"
Gå på promenader och säga att jag måste sortera i huvudet. Få vredesutbrott och hänvisa till mitt snille. Och peka på kortet.
När jag tog jobbet bad jag om att det skulle stå "Creative chef" på kortet. Kreativ kock. Det tyckte jag var roligt. Men de sa nej.

Är jävligt nöjd just nu. Har just kommit på en idé till Paf, som jag har jobbat med tidigare. Och nu ska jag hitta på en rackare till för en annan kund. Kan ju kanske fråga er - hur är det med Sanning&Kånka nuförtiden? Är nämligen lite sugen på att ta tillbaka den leken.

Eller finns det några andra lekar som är socialt jobbiga?

En vinnare

Det var inte särskilt svårt att utse en vinnare.

Simon Bergqvist, 17 år:
"Jobbar som telefonförsäljare på glocalnet och säljer ruttna pissabonemang, finanskrisen verkar ju inte direkt ha slagit på mina vänner som åker till rhodos och liknande medans jag sitter och ringer till folk från klockan 15.00-21.00 varje dag men de är smällar man får ta. Som grädde på moset missar jag även hultsfredsfestivalen."

Han kanske inte fattade det själv, men innehållet i hans motivering kommer troligen göra hans sommar ännu sämre. Det blir nog inte så mycket mer försäljning av "pissabonnemang" för Simons del... Men desto mer Rockband! Grattis, Simon! Mejla mig nu din hemadress.

Tävling på Schulmania!

Har ett härligt paket med prylar från 1000apors redaktion som jag vill ge bort. Det handlar om ganska härliga prylar. Men lite udda. Ett Rockbandpaket med trummor och gitarr och tre mikrofoner. Lite iPhone-skal och lurar. Ett gäng cd-skivor med artister som Abalone Dots. (Signerad!) Min landslagströja som det står Schulman på. En halv flaska parfym. En påse Dilldipp som jag av någon anledning haft på alla mina jobb sen 2005. (Utgångsdatum 2006!). En dvd-box med alla säsonger av en dansk komiker som heter Casper. Slipsen jag hade som Daniel Westling. En jättevepa med mig och Alex på i fullfärg. Såna grejer.

Men det är tävling! Den som har den tråkigaste sommaren framför sig vinner rubbet. Skriv i kommentarsfältet hur ruttet sommarjobbet är eller så.

Det här gillar jag

Så jävla härlig kö. Härlig på riktigt. Kan liksom inte göra mer än att sitta här och se blasé ut. Och så lyssnar jag på mig själv i radio. Ni vet väl att jag och Alex har ett eget program som P3 tunar in till varje morgon vid åttasnåret. Varje dag hela sommaren.

måndag 22 juni 2009

Vansinnigt generad

Åt middag med Anitha och hennes underbara vän Lotta. Vet inte hur det kom sig, men vi började prata om kalenderfunktionen i iPhone. Jag hyllade den. Sa att den är bra på alla sätt, att den synkar så bra med mejlprogrammet och att det är så bra med alla inbjudningar man får.

Så blev det tyst en mikrosekund. Jag hajade till. Men samtalet fortsatte någon minut. Så kom jag på det. Fick panik. "Alltså jag menade mötesinbjudningar. Inte festinbjudningar eller nåt sånt". Jag fnissade hysteriskt. Och de förstod väl båda.

Men det fick mig att fundera. De hackade alltså i sig att jag tycker ett mejlprogram är bra för alla festinbjudningar jag får. Som att... Ja, ni fattar. Jag känner dem ju inte jätteväl. Och jag blir generad bara jag tänker på det. Jag är röd i ansiktet just nu.

Så kom jag att tänka på er. Är det så att ni ibland tror att jag är en sån fjant? Att jag två inlägg längre ned faktiskt blev matt? Jag hoppas verkligen det. Och det kanske inte behövs. Men jag vill att ni ska veta att jag... Jag vet inte. Jag skojar mycket om det där. Men jag har bra koll på vem jag är. Och om ni någonsin tvekar på om jag antingen är högfärdig och uppblåst eller om jag bara skojar - anta att jag skojar. Jag är mycket blyg. Egentligen.

Vad fan hände?

I dagarna har min pappa varit död i exakt sex år. Han dog på natten. Strax efter fyra på morgonen. Vet ni att det är just vid den tiden människor dör och människor föds?

Sex år. Kan inte begripa att det har gått sex år. Då jobbade jag som bartender. Från 14 till 05 tre dagar i veckan. Jag minns att jag rökte. Att jag blandade drinkar med en cigg i mungipan. Minns doften av lime samtidigt som jag fick rök i ögat. Ett annat universum. Jag gifte mig. Skilde mig. Pluggade tv. Fick jobb inom tv. Fick sparken från inom tv. Blev intresserad av Internet. Träffade en ny inom tjejer. Fick jobb inom Internet. Startade eget företag inom Internet. Separerade från hon inom tjejer. Lade ned företaget inom Internet. Träffade min stora kärlek inom kärlek. Och är igång med ett jobb som kommer gå bra. Och som jag inte kommer få sparken från.

Och nu sitter jag här. Och undrar vad fan som hände.

Samtidigt vet jag att det är nu det börjar. Och jag önskar så mycket att jag hade haft pappas hand på mitt huvud under resan. Och att jag hade haft det nu, så han fick se att det ordnar sig för hans yngste son.

Aldrig får man vara ifred

Aldrig får man vara ifred. Det där paret såg mig gå ut ur bilen och genast ska de fota bilen. Sjukt ju.

Men den är fin va? Senaste modellen. Golf 2010! Love it.

Hur gör jag här?


Jag är inte särskilt hårig. Och jag undrar lite över det här brösthåret jag har. Ser ni? Det är sjutton hårstrån där. Ja, jag har räknat. Ska jag ta bort dem, eller?

Skulle kännas så otroligt fjantigt att raka bort dem. Eller, vilket Gud förbjude, att vaxa bort dem. För en man ska inte vara fåfäng. För en fåfäng man better be FUCKING good looking. Eller hur? Ska man vara fåfäng ska man vara håll käften-snygg. Och jag når nog inte dit hur mycket jag än försöker.

Ingen vänlig själ kan påstå att sjutton brösthår är vackert.

Män är ju inte särskilt vackra i stort. De är ju faktiskt inte det. Hur ful är en kuk, till exempel? Ofattbart ful, ju.

Vacklar lite här. Vill ju ha bort de där fjunen. Men skulle vilja att det hände på ett manligt sätt. Typ att de sveddes av när jag gick för nära en eld eller så. För en man vaxar ju inte. Eller? Säg nej. Så grillar vi i helgen. Och jag råkar gå för nära. Och så säger jag: "Äsch. det gjorde inte så ont."

Closing time


Håller på att tömma kontoret. Känns som när man bott ihop med en tjej, och flyttar ut. Det har hänt mig ett par gånger. Kanske tre-fyra. Fem, om jag ska vara ärlig. Ok. Sex. Rafsat ned allt i IKEA-kassar. Hög puls. Vilda känslor. Och Hon som står i dörren och tittar och ömsom gråter och ömsom är likgiltigt hålögd.

Den här gången är det bara 1000apors webbkamera som tittar på mig när jag tar mina pinaler. Så jag stressar inte. Men jag är lite ledsen. Jag plockar ned skandal-urklipp och slänger sånt som för bara en månad sen var SUPERVIKTIGT för sajtens överlevnad. Jag slänger Alex veckoscheman. Redaktionen är ett dödsbo.

Har samma känsla som när Timmy, min gamla hund, var sjuk. Han hade rätt att få dö. Men jag ville ha honom ändå. Jag vägde mellan att vara så ego att jag ville att han ska leva trots att han hade så ont och att vara stoisk. Heter det så? Stoisk.

Timmy dog och sajten dog. Men I'm a survivor (What?)
I'm not gon give up (What?)
I'm not gon stop (What?)
I'm gon work harder (What?)
I'm a survivor (What?)
I'm gonna make it (What?)
I will survive (What?)
Keep on survivin' (What?)

söndag 21 juni 2009

Volvo Ocean Race...?

Vet inte om ni har märkt det, men det råder någon form av seglings-feber i Stockholm just nu. Volvo Ocean Race har belägrat hela stan hela veckan. Och jag tänker lite på det där med seglingstävlingar. Vem är intresserad av det? Egentligen, alltså.

Vem bryr sig? Vem bryr sig ett endaste skit om nån härligt brunbränd göteborgare fått vatten i ögat på sträckan mellan Sydney och Auckland?

Den där tävlingen finns ju bara till av en anledning: att de höga cheferna på företagen som sponsrar skiten ska få härliga perks och kunna säga att de ska iväg på jobb när de i själva verket åker med lika äckliga jävla gubbar runt hela jorden i sina jävla jackor bara för att få ha roligt.

Fattar ni vad jag menar här? Alltså. Det finns inget allmänintresse. Det finns inget intresse överhuvudtaget. Det finns bara ett gäng företag som fakturerar varandra för att de ska få dricka gratis och - hö hö - "avdragsgill" sprit. För inte fan säljer Volvo fler bilar för att de sponsrar en seglingstävling.

Tror för övrigt inte att det finns någon äckligare sport än tävlingssegling. Och de säger alla likadant: "Om vi gör något fel där ute - då dör någon".

Segla härifrån nu.

Känner ni?

Vissa saker ska man inte säga högt, för då kanske magin försvinner. Den som finns i mig, i alla fall. Men känner ni att det här är på riktigt? Har precis samma känsla av gränslöshet i kroppen som 2007, när jag bloggade här senast.

Det enda som skiljer mig från då är att jag skiter i besökssiffror.

Så jävla glad att vara tillbaka. Och så jävla glad att ni är med mig. Vi är ett rövgäng. Och nu ska vi göra sommaren 2009!

Kamprad

Vet inte om ni hörde när Kamprad sommarpratade igår. Jag bespetsade mig på det. Såg verkligen fram mot det. Så började han prata. Och herregud, vad dryg han var. Mässade sitt gamla "Jag är bara en dräng från Småland" om och om igen när det mellan raderna stod klart att det inte finns människor med högre tankar om sig själva än han.

Två saker slog mig:

- Han bemödade sig inte att prata i mikrofonen.
- Och han gjorde till och med en grej av att han inte hade manus.

Har han verkligen SÅ höga tankar om sig själv? Trodde människan att han skulle kunna prata till en miljon svenskar utan att vara förberedd? Så otroligt nonchalant.

lördag 20 juni 2009

Här är min kärlek!


Här är min tjej. Jag säger ju det - ska vara ärlig med allt här på nya bloggen. Allt. Och jag är så glad att jag har träffat henne. Så glad. På precis alla sätt. Har aldrig skrattat så mycket med någon. Och vi kan prata på allvar också. Och så finns allt det där andra OCKSÅ! Det är lite för bra, nästan.

Så är jag så jävla glad för det som kommer med också. Hennes vänner, till exempel. Underbara. Jag firade midsommar med hennes kompis Lotta och Lottas föräldrar. Vi skrattade och vi drack snaps och sen bastade vi och jag visade dem hur man piskar sig med björkris och fan vad det låter tramsigt. Men det var så mycket kärlek.

Ni unnar väl mig detta?

Vi kör!



Fuck it all. Jag bloggar här istället. Schulmania är alltså tillbaka. Och nu är jag helt och hållet oberoende. Ingen ger mig pengar. Så ingen kan påverka mig. Det är så det ska vara, va? Jag tycker det. Det här är äkta.

Jag heter Calle Schulman. Det här är Schulmania. Och nu undrar jag om ni är med mig på den här bloggen som bara drivs av två saker: själ och hjärta.

På måndag drar jag igång ordentligt. Bekräfta er närvaro i kommentarsfältet, så börjar vi prata med varandra. Ok? Ok.