Jag är fan minst lika gravid som Anitha, tror jag. Visst - viktökningen är ju klassisk. Nu har jag börjat få en jävla massa finnar. Och så är jag mer lättrörd än tidigare. Inte så jag bölar till filmer, men jag blir... darrläppad. Till och med igår på Mästerkocken när hon 18-åringen blev så hyllad och hon blev så glad för hennes dröm går ju i uppfyllelse även om det är lång väg kvar innan man kan kalla sig Mästerkock. Hur som helst - min underläpp började darra när Mannerström sa typ: "Detta vå basske de goaste jag etöt!"
Men värst är när jag släcker lampan. Du lurar sig alla sorgliga tankar tätt inpå mig. Kan ligga i en halvtimme och tänka på sorgliga saker som händer andra människor och på hur ensamt det måste vara att vara ensam.
Nu kommer Anitha. Hon hämtar mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Wow! Du kanske rent av lämnar den absoluta högerkanten och inser att alla mår bra av att de som är mest utsatta har det hyfsat också? Men så långt kanske vi inte ska gå?
SvaraRaderafan va dum kommentar
SvaraRaderaHåller med föregående talare. "jo"
SvaraRaderaJag tror att Anitha kommer att rädda dig från allt du bara kan tänka dig. Smart, intelligent, finurlig. Ärligt talat tycker jag hon verkar vara den bästa i hela Schulmanklanen. Grattis!
SvaraRaderaDu verkar ha hjärtat på rätt plats.
SvaraRaderaJag har förvisso alltid varit av den mer blödiga typen men måste ändå erkänna att jag blivit ännu mer påverkbar sen jag fick barn. Tror det har med tacksamheten att göra, livet blir så mycket mer dyrbart vilket leder in på hur skört det är. Det är det som är det vackra! Men vänta bara tills Penny väl är ute.
SvaraRadera